söndag 10 april 2011

Så här var min reaktion och reservation som MBN-ledamot på Ekerums och Borgholms kommuns planer för Sandwedgen

Reservation till ärende nr. 7 ”Utlåtande efter utställning Sandwedgen”

Föreställ er 18 drummlar, som med ett champagneglas i ena handen och en barstol i den andra, slamrar in i den fullsatta biolokalen och bänkar upp sig framför alla cineaster och omöjliggör beskådandet av filmduken. Vilken fräckhet, eller hur? Den bioägare som inte ingriper och slänger ut dessa missbrukare, är själv skuld till sin verksamhets nedgång och fall.
För naturområdet Sandwedgen, där 18 trevåningshus med en takhöjd upp till 10 meter är planerade inom strandskyddet är ett liknande scenario, som med drummlarna i bion, i antågande.

Det som exploatör och tjänstemän — understödda av majoriteten av Borgholms politiker — presenterar med planen Sandwedgen, är en samling av vanvridna föreställningar och argument som kommer att göra alla berörda olyckliga om denna vansinnesillusion blir realität. Sociala spänningar planteras här in i en redan överexploaterad, ja, ”våldtagen” öländsk natur. Insprängt mellan Halltorps hage och Rällaskogen har här en ”kåkstad” med 136 stugor/villavagnar + 753 campingtomter, samt en golfby med 172 villor i engelsk kolonialstil, lett till en hög belastning med 4 - 5000 invånare under sommarmånaderna. Estetik, landskapsbild, naturvärden, det rörliga friluftslivet m.m., får här vika för kommersiella intressen. Strandpromenaden — även kallad Karl XI:s ridstig — har nedanför campingen intagit den slumkaraktär som blir den fatala följden av brutal utsugning och slapp kontroll om lagar efterföljs.

Genomskinliga argument — som t.ex. att endast huskropparna skall undantagas för strandskyddet, men den övriga marken kvarstår under strandskydd — får en kritiskt läsare av utlåtandet efter utställningen att fråga sig om författarna är skojare eller cyniker som trixar med vedertagna regler och normer. Att skjuta in en hagelsvärm med hus i ett naturområde inom strandskyddet och tendensiöst nedvärdera detta område till en ”genomfartspassage” för strandbesökare, visar på upphovsmännens avsaknad av skrupler. En s.k. skötselplan sätter kronan på verket på detta Babels torn av mänskligt övermod. Minst sagt pinsamt för författarna av detta, av exploatören beställda, ”machwerk”, blev fastställandet att ett planerat spridningsstråk för eklevande arter går mitt igenom ett bostadsområde, nämligen Sandwedgen!

Roten till mycket av det onda ligger i det olyckliga exploateringsavtalet mellan exploatören och Borgholms kommun. Minst 300 borätter skall enligt detta tryckas in i denna naturpärla, annars blir det inga 1,8 miljoner för planarkitekten. 1,8 miljoner för minst 300 borätter! En kortsiktig och ohållbar politik som har lett till en flod av missnöjesyttranden från alla håll.

En olycka kommer sällan ensam. Då denna ”minst-300-borätters-önskan” från exploatörens sida har svalts med hull och hår av Borgholms kommun — uppenbarligen utan att de ansvariga har undersökt om detta stora antal borätter är rimligt inom det berörda området, — har även Rällaskogen blivit måltavla för bebyggelse. I Borgholms kommuns ansökan hos Länsstyrelsen för upphävandet av strandskyddet för Sandwedgen, kan man läsa följande: Med stöd av kommunens långsiktiga planering för omgivningarna är klarlagt att intresset av att utveckla och därigenom behålla högst väsentlig del av lokalt näringsliv väger tungt. Denna omständighet har betydelse inte bara vid kommunens framtida prövning av planläggning av området i södra Ekerum utan bör beaktas även vid länsstyrelsen samlade bedömning av förenlighet med skyddssyften och proportionalitet.
Vad är ”södra Ekerum”?, jo, naturligtvis Rällaskogen. Här beskriver Miljö- och Byggchefen ett modellförslag som skall gälla för framtida strandskyddsprövningar.

Att Alliansen följer samma tankgångar visades när dom nyligen körde över ett utarbetat kompromissförslag från Miljö- och Byggförvaltningen och nyaktiverade de tidigare skrinlagda områdena 10 och 12 i Rällaskogen.

Här visas ånyo att den representativa demokratin inte fungerar. Hela planprocessen tjänar endast till att ge sken av demokrati och medbestämmanderätt. Hur länge skall detta spel för galleriet tolereras?


Stefan Olof Lundgren (ÖP)

Inga kommentarer: