”Skandal att myndigheterna struntar i människors oro”. En debattartikel skriven av Lars Jonsson, konstnär och Jan Troell, filmare. Ser vi inte här likheter med Borgholms kommuns agerande gentemot Rällaskogsbevararna?

Den pågående vindkraftsutbyggnaden är ett intrång i den svenska landskapsbilden som till omfång och sin påverkan på naturvärden är att jämföra med 1900-talets utbyggnad av Norrlandsälvarna. Vindkraftverk har en avgörande visuell inverkan på landskapet och möter nästan undantagslöst lokalt motstånd. Den oro och ångest som vindkraften ger många människor och dess långsiktiga påverkan på hälsa och välbefinnande måste tas på allvar.

Miljöminister Andreas Carlgren har tyvärr valt att möta denna växande oro med maktspråk. Uttalanden som att ”lokala tillfälliga opinioner ska inte få avgöra vindkraftsutbyggnadens framtid” eller att ”kommunerna sätter käppar i hjulen” tyder på en bristande respekt både för den enskilda människan och kommunernas nuvarande vetorätt i vindkraftsfrågor.

Den svenska allemansrätten har medfört att många människor engagerar sig i våra gemensamma natur- och landskapsvärden. Den ”lokala opinionen” som Carlgren tycks se ner på är de människor som valt att bo på landet för landskapets och naturens skull. För de flesta är landskapet själva grunden för det som sammanfattas inom begreppet natur eller miljövård, landskapet som helhet är det rum där naturen möter oss, den plats där vi får kontakt med och utvecklar vår naturkänsla ...

Det är en rättslig skandal och närmast att betrakta som ett brott mot mänskliga rättigheter när lokala opinioner som enbart strider för sin rätt att behålla värdet av sitt närlandskap möts av total nonchalans från statliga myndigheter. De som värnar om landskapet som en gemensam naturresurs borde höja sin röst.


Lars Jonsson, konstnär och  Jan Troell, filmare.

Läs hela artikeln.