Klimatet! Alltid aktuellt!

Får det lov att vara lite uppvärmning av temat klimatförändringar i dessa vintertider?
 
I dagarna avslutades klimatmötet i Cancún. Efter antiklimaxen i Köpenhamn för ett år sen har klimatskeptikerna och klimatvarnarna haft ett år med heta diskussioner. För skeptikerna, tekniktroende och stater med dålig ekonomi p.g.a. sprängda spekulationsbubblor, var det tacksamt att kunna avfärda klimatvarningarna som överdrivna och vetenskapligt ogrundade. För varnarna blev det att krypa till korset och lova starkare kontroll av forskarnas resultat. Men klimatet struntar högtidligen i dessa dispyter:  Grönlandsisen smälter vidare, och trots att vi nu fryser in i märgen har temperaturen aldrig varit högre sen den börjades mätas! Det gäller att se förändringarna i längre tidsperioder; snarare i årtionden än i år. Skeptikernas hållning är förförisk för oss i norden då förändringarna märks minst här. Men det senaste scenariet är att jordens temperatur kommer att höjas med fyra grader till år 2100. I Sydafrika faller varannan skörd bort, minst 50 miljoner människor måste flytta från Asiens kuster, i Europa måste kuster och metropoler investera mångmilliarder för skydd mot högvatten. Stora regioner får betydligt mindre dricksvatten, regnskogarna fortsätter att minska och - här börjar även vi nordbor att dra åt oss öronen - flyktingströmmarna kan inte stoppas! Men, säger vi normalborgare, år 2100, det är ju en evighet dit. Förvisso, men redan idag är tendensen där. Vissa år ökar havsytan i Stilla havet med 15 mm. Det betyder att öar som Barbados, Santa Lucia, Samoa och Tonga ej har någon framtid. De kommer att gå under.
 
Och här har evakueringen redan börjat, Carteret-öarna:

 
Den stigande havsnivån medför att öarna håller på att försvinna och 2003 beslöt Papua Nya Guineas regering att planera för en total evakuering av befolkningen. Denna aktion påbörjades i november 2005 och beräknas vara avslutad under 2015. Oavsett om havsnivån stiger pga global uppvärmning, plattektioniska skäl (öarna ligger mellan flera stora plattor) eller naturlig erosion av den underliggande vulkanen torde befolkningen vara bland de första permanenta "miljöflyktingar" utan möjlighet till återvändo i vår tid.